Nu blir avfallet en del av industrins konkurrenskraft

Det börjar ofta med containrarna. De ska stå på rätt plats, vara i rätt storlek och helst tömmas precis när de fyllts upp. Materialet ska transporteras, sorteras och rapporteras. På pappret är avfallet en praktisk hantering som sker i bakgrunden medan produktionen rullar på.

Men för ett företag som tillverkar produkter i till exempel stål eller aluminium kan det som händer efter att metallspillet lämnat produktionen betyda så mycket mer.

– Det går inte längre att bara titta på vad man får betalt för materialet, eller vad själva hanteringen kostar. Man måste titta på hela flödet, vad som händer i företaget om det inte fungerar, men framför allt vad man kan vinna när det fungerar riktigt bra, säger Gustav Johansson, regionchef på Skrotfrag.

Det kan handla om transporter som behöver optimeras, material som kan sorteras bättre, att minimera onödig intern hantering och att medarbetare slipper lägga tid på att jaga hämtningar och sammanställa uppgifter.

– När återvinningen flyter frigörs både tid och resurser och kan i förlängningen bli en verklig konkurrensfördel.

Från pris per ton till värde i hela flödet

För inköpare av avfallshantering har det absolut blivit mer komplext. Återvinning har traditionellt varit en tjänst där priset på material och kostnaden för hämtning fått stor betydelse i upphandlingen. Samtidigt höjs kraven på företagen; effektivare produktion, minskad klimatpåverkan, spårbarhet och alltmer omfattande rapportering ska hanteras parallellt.

– Priset är naturligtvis alltid viktigt. Men frågan är vad man får för pengarna? Kan leverantören hjälpa dig att minska antalet transporter? Kan den hjälpa dig att sortera bättre? Får du de rapporter du behöver utan att någon på ekonomiavdelningen behöver lägga extra timmar på det?

Det som händer just nu är en utveckling som Gustav Johansson menar ligger nära industrins eget arbete med lean production.

– Industrin försöker hela tiden kapa det som inte skapar värde. Då måste även våra tjänster bidra till det. Avfallshanteringen ska löpa så bekymmersfritt som möjligt och helst utvecklas och bli bättre över tid.

Det innebär också att synen på själva avfallet förändras.

– Spillet är en resurs. Att ta vara på det på rätt sätt kan betyda mycket på sista raden.

Den lokala kontakten får ny betydelse

När återvinningen får en ny roll i verksamheten ökar betydelsen av vem som faktiskt finns på andra sidan avtalet.

För Skrotfrag är den lokala närvaron en central del av erbjudandet. Företaget finns på många orter och har samtidigt kapacitet att hantera större industriella verksamheter.

– Vi är tillräckligt stora för att serva stora kunder, men det är också viktigt för oss att behålla känslan av att vara nära. Kunden ska veta vem han eller hon ringer till.

Detta är något som Gustav Johansson tror blir allt viktigare i en bransch där många kundkontakter har blivit mer centraliserade.

– Om du ringer en central växel och får prata med någon som inte känner din verksamhet kan du säkert få hjälp. Men det är en annan sak att ha en lokal kontakt som vet hur produktionen fungerar och snabbt kan agera när något förändras eller behöver en speciallösning.

– Allt kan ju hända och när det dyker upp oförutsedda saker i en verksamhet ska det inte behöva bli ytterligare en sak administrera. Vår styrka är att vi är snabbfotade och lösningsorienterade.

En partner för hela avfallsflödet

En annan tydlig utveckling är att industrin efterfrågar ett större spektrum av tjänster. Tillverkande företag hanterar ofta flera olika material och fraktioner. Metall, restmaterial och farligt avfall kan kräva olika kompetenser, transporter och mottagare.

– Det blir snabbt många leverantörer och kontaktytor. Därför tror vi på att kunna ta ett större ansvar för helheten.Skrotfrag hanterar alla typer av material, inklusive olika metaller och kan även hjälpa kunder med klassificering och avsättning av farligt avfall.

– Bredden är viktig. Kunden ska inte behöva vara expert på återvinning. Det är vår uppgift att ha den kompetensen. Samtidigt behöver lösningen inte vara identisk för varje kund.

– Vi börjar hellre med att fråga vad kunden faktiskt behöver. Sedan bygger vi lösningen utifrån det.

Långa avtal – men i ständig utveckling

När återvinningen blir strategisk blir också relationen viktigare. Vissa industriföretag vill ha flexibilitet och möjlighet att snabbt byta upplägg. Andra vill teckna avtal på flera år för att skapa stabilitet och slippa återkommande upphandlingar.

– Det finns kunder som hellre skriver ett femårigt avtal för att veta vad som gäller. Det sparar tid och kraft på båda sidor och ger en trygghet över tid.

Även prismodellen behöver vara transparent och ge förutsägbarhet.

– Vi följer till exempel JBF-index och skriver in det i avtalet. Då blir det tydligt hur priserna utvecklas. Men ett långt avtal får inte betyda att relationen stannar upp.

– Tvärtom, för oss innebär ett långsiktigt avtal att vi hela tiden har en dialog med kunden: Hur kan ni bli bättre? Vad kan vi göra bättre?

Det är också där Gustav Johansson ser den viktigaste förändringen i branschen.

– Jag tror att konkurrensen kommer att handla mindre om vem som kan ge kunden den högsta ersättningen för materialet och mer om vem som faktiskt hjälper kunden att ta nästa steg.

För Skrotfrag handlar det om att växa utan att tappa det som gjort företaget framgångsrikt.

– De senaste åren har vi blivit större, breddat vårt erbjudande och har fler filialer som samarbetar, vilket innebär att vi kan ta oss an allt större kunder. Men vi vill inte bli så stora att vi glömmer bort varför kunderna väljer oss från början. Närheten och viljan att lösa saker är vårt signum och kommer alltid finnas kvar.

Och kanske är det där som återvinningens nya roll blir tydligast.

– När vi hämtar en full container har vi gjort vårt jobb. Men när vi hjälper kunden att få ett effektivare materialflöde, bättre kontroll och mindre administration – då har vi skapat värden som är betydligt större än själva materialet, säger Gustav Johansson.

5 viktiga frågor till din återvinningspartner:

1. Hur kan ni hjälpa oss att bli mer effektiva? En återvinningspartner bör kunna se mer än själva hämtningen och identifiera onödig hantering, transporter och väntetider.

2. Vem har jag kontakt med när något förändras? En lokal och namngiven kontakt kan vara avgörande när något behöver lösas, både snabbt och på lång sikt.

3. Kan ni ta ansvar för hela vårt avfallsflöde? Fråga om partnern kan hantera olika material, fraktioner och även klassificering och avsättning av farligt avfall.

4. Vilken data och rapportering kan vi få? Tydlig uppföljning ger kontroll över volymer, material och återvinning – och kan underlätta miljö- och hållbarhetsrapporteringen.

5. Hur tänker ni utveckla samarbetet? Det viktigaste kan vara vad som händer efter upphandlingen. En bra partner ska inte bara leverera enligt avtalet, utan aktivt leta efter förbättringar.